Vad fort man boar in sig och kommer in i rutinerna. Känns som vi varit här en vecka. 7:30 frukost, 8:30-10 förmiddagshike i skogen, 13:00 lunch, 15:00 eftermiddagshike, 18:30 middag.
Vi tog en tur uppåt floden på förmiddagen, inte mycket nytt på djurfronten. Picknickade lite på stenar med det forsande vattner omkring oss och åt vattenmelon och ananas. Insöp lungnet och avskildheten. Nelson plockade lite nya löv till Morpho-larvarna och Ellinor hjälpte till med fjärilsuppfödningen när vi kom hem. Lite kolibrier och kortspel sen gick vi och badade vid vattenfallet.
Eftermiddagshiken gav inte heller så mycket nytt, vi smög lite på tvättbjörnarna vid komposten och vittjade fjärilsfällorna. En blå Morpho blev som släpptes in till de andra blev resultatet. På eftermiddagen upphörde vår ensamhet då en grupp 10 Costa Ricaner(Ticos), utrustade till tänderna, anlände. Vi fick dock fortfarande ha vår guide för oss själva då Carlos tar de spansktalande.
Lite mer liv i luckan till middagen. På eftermiddagen gjorde vi en egen liten natthike. Det skulle jag aldrig trott vi skulle våga göra efter första dagen, då vi var på, helspänn hela tiden. Vi letade upp ett Tarantellabo som vi sett under dagen. Och nu på kvällen hade den kommit fram bättre. De är faktiskt rätt coola. Den gröna huggisen var borta men vi hittade ett gäng andra spindlar och grodor. Inget sensationellt, men det blev riktigt kul eftersom vi var ute själva i mörkret med våra ficklampor bland alla dessa djur.
Så då är våra dagar räknade här. Det finns en handfull ställen man bott på och personer man möter som för alltid har ett utrymme i ens hjärta. Riva Avis och vår gude Nelson har parkerat och jag kommer i mina tankar återkomma i många, många år till båda dessa. Ett unikt och fantastiskt projekt på ruinens brant och en fascinerande person och ett öde.
Med viss bävan ser vi an mot vår traktorfärd ner i morgon och hoppas på bättre förutsättningar. Vi skall till huvudstaden San Jose så kort som möjligt och försöka förbereda för en tid på Stilla Havskusten, med förhoppningsvis stränder, bad och snorkling. Ett orosmoment har dykt upp och det är att gränsen till Panama har stängts pga oroligheter där, så just nu är vi avskurna från vår hemresa. Men det löser sig väl på nåt sätt, bara det inte sabbar vår tillvaro alltför mycket. Vi har ju gått över brinnande gränser för...
