Johans sista (halv-)dag chansade vi och åkte upp till Vulkanen Poas, en lättillgänglig vulkan med en av världens största kratrar. Den är i viss mån aktiv och det märks på att det puffar, pyser och osar katt (svavel) där uppe på kanten. Även om det var några år sedan det sprutade upp lava. Vinna eller försvinna med denna tur var vädret och före kl. 10 var chansen bäst att det inte bildats moln. Så 7.30 åkte vi upp och var på plats vid ca halv 9, i god tid alltså. Men fru Fortuna gav gav oss nitlotten denna dag med ett hånflin. Nästan komiskt för på kraterkanten var det en vit vägg. Och dessutom svinkallt, ca 15 grader och fuktigt eftersom vi befann oss på 2500 m.ö.h mitt i molnet - och med en rackarns snål vind. Men barnen var taggade och det var kul. Vi gick lite fina molnskogsstigar och letade kolibrier och andra djur. Men fann en ekorre och typ brunfink och brunmes. Men vi var glada ändå och ändå gladare när vi fick hoppa in i bilen och dra oss ned med till varmare nivåer.
Solen tittade fram så fort vi kommit ner från molnet och det var en vacker resa ner med några Kodakstop. Elias börjar bli flitig med kameran och är verkligen med. Ellinor i viss mån också. Vi passerade stora jordgubbs- och kaffeplantager och kunde såklart inte låta bli att köpa lite jordgubbar. Långt ifrån söta Svenska jordgubbar men ändå.
Avvinkning av Johan och sedan lunch och inköp av vattenmelon och regnkläder. Nästa otroligt spännande äventyr är nämligen ett riktigt häftigt och kommer kräva regnutstyrsel. Vi har nosat upp ett ställe där man får bo långt in i en regnskog, det tar 3-4 timmar med traktor från stora vägen pga det inte finns någon väg dit. Och ingen el eller såna bekvämligheter. Känns som det ultimata regnskogsäventyret och faktiskt lite pirrigt.
Eftermiddagen tillbringade vi på hotellet med pool, melon och jordgubbar. Barnen badade och lekte med familjens hund och hade hur kul som helst med den. Ellinor kunde såklart inte hålla sig ifrån det 1-åriga barnet utan hjälpte (eller stjälpte?) till så fort det fanns en möjlighet.
Men i morgon bitti bär det alltså av, wish us luck...
