Att sitta långt ute i en regnskog i hjärtat av Costa Rica och få, på bruten engelska, höra hur fantastiska IKEAs köttbullar är känns minst sagt lite underligt. En av Ticosarna som kom hade en dotter i Miami och var helt lyrisk. Tja, vad svarar man på det? Awesome?
Nerfärden gick som en dans och solen sken från en klarblå himel. Vi gick första timmen och tog traktor de tre sista. Kunde liksom inte slita oss riktigt. En ny grön huggorm mötte oss halvvägs och man inser hur nära man balanserar till katastrof och aldrig skall greppa en gren. Ändå inträffar det förvånansvärt sällan.
Men denna traktorfärd är inte att leka med, även under bra förhållanden (ny info, det regnade 102 mm den dagen vi åkte upp). Om jag hade en top 10-lista på värsta resorna så hamnar nog uppresan här som nr 1 och nerresan som nr 2. Men det var det helt klart värt. Jag var dock lite bekymrad att landa i en inte så säker storstad som San Jose på sen eftermiddag utan hotellrum. Det slutade med att det ordnade sig via traktorns comradio. Ja, det var ett nytt sätt att fixa rum men det ordnade sig ju. När vi kom ner till Las Horquetas var det skönt att göra sig av med geggiga stövlar och packa ner leriga kläder i tvättpåsen. Vi bjöds på färsk frukt av den otroligt schyssta traktorchaffisen innan vi även fick skjuts den korta biten till busshållplatsen. Ibland lönar det sig att ha barn med sig. De ömsom charmas och ömsom tycker synd om tror jag.
En snabb lunch på restaurangen bredvid busshållplatsen innan vi intog väntläge. Hann precis börja misströsta när San Jose-bussen dök upp. Till vår smala lycka fanns sittplats. Men de är för hemska dessa bussar. Snikvarianten av moderna bussar (för 20 år sedan) utan AC gör det fruktansvärt varmt och obehagligt, nästan plågsamt. Men vi kom fram i alla fall och tog en taxi till hotellet utan att bli rånade på den ökanda bussterminalen.
Kaps Place var väl inte i vår smak men funkis för två nätter. Ambitionen i San Jose var bara att ordna för en tripp till kusten samt försöka besöka vårt fadderbarn på SOS Barnbyar en bit utanför San Jose. Trötta på ris och bönor firade vi återkomsten till civilisationen med en Pizza Hut-middag innan vi stupade i säng.
Söndag blev ett besök downtown. Kunde vara vilken storstad som helst i Europa och därmed rätt ointressant. Men det är skönt när man varit lite offpist några dagar. Självklart hade bussterminalen, där vi skulle köpa bussbiljetter, flyttat när vi traskat halva dan. Den låg numera i andra änden av staden. Så det blev taxi för att fixa det och sedan lunch downtown. Barnhemmet verkar tyvärr skita sig dock, vi får inte tag på dem. Riktigt synd men vi måste dra härifrån känner vi. Vi varken bor bra, trivs i en storstad eller har tid att vänta.
För övrigt otroligt civiliserat här i Costa Rica. Bredvid busshållplatsen i Las Horquetas fanns en papperskorg att slänga skräp i. Jag tror aldrig jag stått vid en busshållplats med bänk och tak i nåt latinamerikanskt land i en liknande håla nånsin. Jag har definitivt inte behövt passa en busstid och definitivt inte kunnat slänga mitt skräp i en papperskorg. I San Jose kunde lokaltrafiken vara vilken stad som helst. Hållplatser, hyfsat moderna bussar och med priset på framrutan. Och inga utropare/inkastare. Det sjuka är att ordningen gör det hela så mycket svårare. Man måste ha tidtabeller och förstå vad olika rutter och destinationer betyder. Nästan enklare faktiskt att säga till en inkastare vart man skall och bli stuvad eller pekad. Och på stan idag var det mycket söndagsstängt, inte minst när barnen och jag skulle äta middag (Anna kände sig inte helt kurant). Det var rackarns bökigt att hitta nåt öppet ställe och få nåt i magen. Det blev för övrigt knappt drägligt.
I morgon bär det av till Stilla Havskusten och Uvita. Ren magkänsla då det finns väldigt lite info och inte träffat någon som varit där. Men stämmer min känsla och planerna går i lås kommer det bli kanon så förväntan är stor. Lite orolig för hotellsituationen bara. Det enda vi har just nu är bussbiljetter med en tidig avgång i morgon bitti kl 6. Ca 6 timmar skall bussresan ta, hoppas det blir en dräglig buss.
