Sa kom vi da fram till Siem Reap, staden som ligger alldeles intill omradet med Angkors ruiner. Bussresan gick bra, det tog faktiskt sex timmar som utlovat. Vi kanner oss ganska sakra och gar inte ens ut och kollar om vara vaskor aker av sa fort bussen stannar. Det finns ju stallen dar man maste bevaka allt som hander och sker.
Daremot kande vi oss inte helt tillfreds med rummet, sa vi bytte pafoljande dag. Bara en magkansla om att vi var lite lurade, och att tuk-tukmaffian harbargerade utanfor vart guest house. Sa vi halverade rumspriset genom att flytta ett kvarter bort.
Hela Angkor kandes helt ogreppbart, ett enormt omrade. En miljon mannsikor bodde dar da det begav sig, grovt strax efter 1000-talet. Hade inte riktigt fattat omfattningen av omradet innan. Det finns biljetter fran en upp till sju dagar. Skall man utforska allt ar det nog minst sju dagar. Men hur skulle vi gora for att gora nagot bra av det och inte kora slut pa kidsen? Helt omojligt att ga ut pa stan och reka. Klungor med tuk-tukforare hanger pa dig om du ser det minsta sokande ut, och annars ocksa forresten. Hur fa ratt info? An en gang fick magkanslan rada. Vi hade en kille pa halsen som vi nastan lovat men forsokt slingra oss ur. Det kandes inte bra och vi blev av med honom nar vi skiftade hotell. Pa vart nya stalle ar det en familj dar magkanslan ar att de ar seriosa, sa jag blottade mig totalt. Det visade sig vara ett lyckokast.
Efter alla dessa tempel och sajter vi besokt genom aren vet vi att det inte handlar om att se allt, vanda pa alla stenar och lara sig hela historien. Det basta ar om man kan fa en bra kansla for och uppfattning av det hela. En guide tycker jag ofta bara ger en massa detaljer som bara ar intressant for historiker. Men sjalvklart missar man en del utan.
Vi beslot oss for att grunda med en pooldag for barnen, sa dag ett tog vi reda pa en pool man kunde besoka, och det blev riktigt lyckat. De lag nog i vatnnet i princip hela tiden. Darefter akte vi ut till Angkor Wat for en klassisk solnedgang. Det blev dock utan sol men med fint ljus. Fast vi forstod inte riktigt hur man skulle gora, men nu vet vi... Ellinor hade for ovrigt smarre magsmartor och lite feber sa det var inte helt smartfritt, men vi fick gora det basta av situiationen.
Dag tva tog vi vara guidebocker(alla var friska), var tuk-tuk cahuffor och med en lag ambitionsniva (kan inte heller plaga barnen med en massa sten) kanner vi oss nu jattenojda. Vi fick ca sex timmars rundvandring bland de viktigaste templen. Det ar mycket imponerande och antagligen det storsta omradet i varlden. Men det ar svart att jamfora med stallen vi vart pa. Vi har våra favoriter och de flesta har sin charm men Angkor maste nog vara ett av de mer imponerande i sin enorma omfattning.
En för oss intressant och okänd koppling till Indien finns i dessa tempel. Hinduismen har nämligen periodvis regerat här och vissa av de gudasagor vi lärde känna i Indien påträffade vi här i något modifierad form. Likaså gudarna, och Elias hinduiska faboritgud Hanuman fick ett kärt återseende. Riktigt fascinerande faktiskt. Religionen har växlat fram och tillbaka genom århundraden och t ex hade Buddhor slipats ned till Shiva lingas på sina ställen.
En kul detalj ar att vara vanner tornseglarna, som forgyller den svenska sommarhimlen, atersags pa himlen ovanfor Angkor Wat. Vem vet, kanske var det en av dem som flog hemmavid i somras?
Jattenojda och belatna ar vi och vill inte se mer stenar nu. En gammal drom ar uppfyld, Angkor Wat har funnits i tankarna flera ar nu. Vad ar nasta drom att strava efter? Vet faktiskt inte, maste fundera pa det. Kinsesiska muren saklart, och staden Petra i Jordanien kommer spontant forst i tankarna.
Nu börjar det bli dags att åka hem för vi börjar bli Fula, Skitiga och Elaka. Nar man fraser mot forsaljare och t.o.m sportsandaler börjar kännas otjänliga ar det nog dags... Ikvall ar sista kvallen. Siem Reap ar for ovrigt en kanonstad. Inte representativ for Kambodja direkt, men har kan en trott resenar hitta en oas men suverana restauranger, fik och annat. Ikvall skall vi forsoka lagga orm till var kulinariska CV, som det sista vi gor. Strax efter midnatt i morgon mandag gar flyget hem till Svedala. Vi hoppas vi har lite marginal men vi ar inte helt pa det klara med hur vi skall ta oss till flygplatsen iThailand harifran. Vi har hort att det tar 6-10 timmar till sjalva Bangkok, med 0,5-3 timmar bara att ta sig over gransen. Beroende vad de ar pa for humor. Sa nagra timmars marginal borde vi ha.
Vi ser anda fram emot den biten, skall bli kul att se hur det funkar over denna omtalade grans. Sjalva resandet i sig ar ett av det stora malen med en resa. Haller fullstandigt med Karin Boye, "...nog finns det mal och mening med var fard, men det ar vagen som ar modan vard...". Denna hade jag memorerat nar jag kastade loss pa min forsta langresa. Den ar helt klockren.
Att tag sig fram over stock och sten, risfalt och alv, hav och land ar alltsa en del av resans mal. Skulle vi ha ett flygpass mellan "attraktionerna" (eller vara mal) skulle det inte vara halften sa givande. Man maste krydda med lite toppar, upplevelser och vila langs vagen.
Oändligt är vårt stora äventyr!
