Bussen till Phnom Penh var ratt OK, lite samre an vantat. 4 timmar blev dock minst 5. Valdigt trottsamt med dessa karatefilmer och ett standigt orosmoment om Ellinor skall bli kissnodig...gick dock bra. Till lunch blev det chips, kex och Sprite. Barnen var glada.
Vi fick ett OK rum med kanonlage, alldeles nara Silverpagoden/Palatset och floden. Phnom Penh har verkligen potential med breda boulevarder och en jattebra "riverside" promenad med bra restauranger. Hade hisorien inte sett ut som den gor hade antagligen Phnom Penh varit asiens parla. Men efter 12 ar av fred haller den sakta men sakert pa att byggas upp igen. Kommer bli kanon...
Ett av de viktigaste for oss nar vi reser ar att hitta bra litteratur om landet. Ibland blir det bra och ibland lite svarare. Hittade inte sa mycket gallande Vietnam konstigt nog, forutom Graham Greenes "The Quiet American". Riktigt bra och valskriven om slutet av den franska perioden och borjan av den amerikanska(50-tal).
Men den klockrena litteraturen hittade vi om Kambodja, Luon Ung, "First They
Killed My father" och Peter
Frobergs "Pol Pots leende". Luon ungs bok ar ett ogonvittnes berattelse hur det gick till nar Roda Khmererna styrde i Kambodja i ca 3.5 ar. Totalt vidrig men alldeles nodvandig lasning. Peter Froberg forsoker sedan forsta bakgrunden till de Roda Khmerernas revolution. En fulstandigt briljant bok. Dessa tva bocker hojde nog varan korta resa genom Kambodja manga snapp. Vi tanker, pratar och diskuterar ofta och forsaker forsta. Nar man ser pa alla manniskor(alla i var alder var med nar det hande!) och landskap och byar passerar revy utanfor fonstrer undrar man hela tiden hur det kunde handa. Hur sag det ut har. Det som hande har har blivit sa otroligt mycket verkligare for oss an nagonsin Hitlers rensningar. Men hur forklarar man for en 8-aring? Och hur mycket vill man forklara?
Sa forsta dagen i Phnom Penh kom kulmen da vi skulle ut till avrattningsplatsen Killing Fields alldeles i utkandet av staden samt tortyrfangelset S-21/Tuol Sleng. Nar vi vandrat omkring bland massgravarna ett tag, fortfarande finns kladtrasor i jorden kvar som man kliver pa, sager Elias: -"Nu ar jag trott pa masssgravar". Ellinor 10 sek senare. -"Pappa, nu ar jag trott pa vallgravar...". Skall man skratta eller grata...?
Det var en riktigt jobbig upplevelse och vi klarade det val inte riktigt nagon av oss. Kan tyvarr inte beskriva mer med ord.
Men pa nagot satt gar man anda starkt ur det. Kanns som vi levt med det i over en vecka nu, valdigt skont att det ar over, men som sagt anda starkande pa nat satt...
Nasta bok i hogen var inet reseforankrad, Herta Muller. Vi har ju en viss fablas for att lasa Nobelpristagarna men efter att ha ognat genom baksidan och att det handlade om kommunistiska Rumanien under Nicolae Ceauşescu:s tid sa pallade jag inte mer. Det blev Oscar Waos korta, forunderliga liv istallet. Verkar lovande...
Sedan var det det har med spindlarna. De har ju en hel del konstiga ratter i det har landet, varav insekter ar en delikatess i vissa delar. Annars ar grodor och sniglar vanligt men det ar val det franska arvet. Orm finns en del ocksa, skall se om vi kan fa tag pa det innan vi lamnar. I Phnom Penh at vi tva kvallar pa restauranger dar gatubarn har fatt en andra chans och tranas for att komma ut i arbetslivet. Den ena av dessa serverade Kambodjanska specialiteter fran olika delar av landet och till var gladje fanns dessa Crispy Tarantulas som en snack. Vi forsokte prata med var servitor men han forstod inte alls nar vi skrynklade pa ansiktet och gjorde miner. Tvartom "Many people i Cambodia loves to eat spiders". Vad mer kan jag saga. Anna var nog den som var bast. Vi andra kunde bara inte satta tanderna i kroppsbitarna, det fick duga med benen. Det var en riktigt vidrig(men kul) upplevelse men smakade nog inte sa illa egentligen. Det svaraste var att bli av med dem. Vi hade de hariga
(i drommen sprattlande) benen i 24 timmar minst. Gick inte att skolja bort kanslan med sprit(risvin, Gammeldansk) ens...
Nasta dag skulle vi besoka Palatset och Silverpagoden innan de hade siestastangt mellan 11-14. Men just denna dag kom Vietnams premiarminister pa besok so palatset var stangt och gatorna var kantade med folk som hyllade lite kommunistmassigt. Men dessa tva komplex ar alldeles intill varandra sa vi fick en bra uppfattning. Vi tycker nog att Palatset och Silveragoden ar de finaste motsvarande byggnader vi varit i. Buddhismen har ju valdigt vackra pagoder. Denna var en trevligare upplevelse an Bangkoks som det ar valdigt mycket folk och stok i. Det var riktigt lugnt och harmonisk och kront med en buddha i 90kg guld och 2000 diamanter. Hur denna kunde overleva Roda Khmererna ar en gata. De forstorde ju alla andra Buddhistiska element i Kambodja under sin tid. Religon ses ju inte med blida ogon av kommunister.
Sista eftermiddagen hangde vi mes runt pa restaurangerna riverside och spelade poker, fikade samt tog en kvallsdrink i solnedgangen. En riktig hojdaravslutning pa Phnon Penh. Fredag morgon bar det av till Angkor Wat. Som vi har vantat, det blir kulmen och vart sista stopp innan vi branner till Bangkok pa mandag. Skall forsoka gora det pa samma dag innan flyget lyfter mot Kopnehamn vid midnatt mandag kvall. ca 10 timmar skall man kunna gora det pa, men det ar en lite speciell smatt legendarisk overgang om man laser pa natet. Det hander alltid nat man inte raknat med...
