Sista kvällen i Goa. Det blev ingen strandhoppning av utan vi stannade och hade en superskön vecka utan att röra oss ur fläcken. Men nu är vi ressugna igen och i morgon blir det en hel dags tågresa inåt landet till Hospet/Hampi för lite kultur.
onsdag 30 januari 2008
Goa bye Goa
Sista kvällen i Goa. Det blev ingen strandhoppning av utan vi stannade och hade en superskön vecka utan att röra oss ur fläcken. Men nu är vi ressugna igen och i morgon blir det en hel dags tågresa inåt landet till Hospet/Hampi för lite kultur.
söndag 27 januari 2008
Sand, palmer och lattja - Goa
Nattaget Bombay-Goa funkade OK. Vi satt narmast 4 grabbar fran Bombay som skulle fira att studenten var slut med en helg i Goa. Trevliga killar som vi pratade en hel del om vara lander och kulturer med. De hade i alla fall valdigt kul at Ellinors bok, "Rut och Knut leker doktor", som tittade igenom och skrattade hogt at.
Vi klev av pa slutstationen Margao, vilket ar nastan langst ner i sodra Goa. Vi tankte borja pa stranden Benaulim innan vi jobbar oss soderut for lite mer ororda strander. Men dom om var forvaning sa var Benaulim langt over var forvantan. Har finns en handfull enkla guesthoueses utslangda pa stranden och ungefar lika manga restauranger. Inget betong eller flervaningshus utan det smalter fint in i omgivningen.
Det ar trakigt nar man laser guidebockerna om hur paketturismen forstor alla fina stallen med bulldozrar, betong och stora hotellkomplex. Blir en strand popular bland oberoende resenarer sa drojer det inte lange innan det skovlas for att anpassas for horder av inflygna eller inhemska turister en masse. Exemplen ar otaliga har i Goa och nar Elias och Ellinor ar stora finns nog inget lagmalt och fint kvar. Bara skovlat, tillrattalagt och turistanpassat. Det ar lite obehagligt men ibland kanns det som tiden rinner ivag. Turismen exploderar over varlden och hur manga fina stallen finns det egentligen? Kommer det att finnas stallen kvar for oss som inte vill ha det dar extremt anpassade och tillgjorda utan naturen som den ar, bara lite lagom exploaterat.
Nu ar ju vi ganska krasna pa strander och jag tror inte vi kan hitta nagon strand har i Indien som kan ta sig in pa var topplista.
Men har kanner vi att vi kan ha ett jattebra liv, perfekta hyddor med bra komfort och suveran mat langs stranden. Dessutom ar det halva priset pa olen har i Goa jamfort med norra Indien. Inte for att det gar at stora mangder men anda. Det bidrar till den positiva kanslan.
Och barnen ar sa klart lyckliga. Det ar otrolligt vad hav och bad kan gora for att forgylla tillvaron. Det ar i och for sig ratt stora vagor och starka strommar har, men inte varre an Kap Verde, sa vi ar vana.
Vet inte hur lange vi blir har. Kanner hur betongen borjar harda i rumpan. Nagra dagar till blir det i alla fall. Men sen maste vi vidare eftersom det ar nagra mil att lagga till de redan ca 380 som vi har avverkat hittills, innan vi skall flyga hem fran Chennai/Madras.
Vi maste nog fundera lite idag, men just nu njuter vi bara...
Vi klev av pa slutstationen Margao, vilket ar nastan langst ner i sodra Goa. Vi tankte borja pa stranden Benaulim innan vi jobbar oss soderut for lite mer ororda strander. Men dom om var forvaning sa var Benaulim langt over var forvantan. Har finns en handfull enkla guesthoueses utslangda pa stranden och ungefar lika manga restauranger. Inget betong eller flervaningshus utan det smalter fint in i omgivningen.
Det ar trakigt nar man laser guidebockerna om hur paketturismen forstor alla fina stallen med bulldozrar, betong och stora hotellkomplex. Blir en strand popular bland oberoende resenarer sa drojer det inte lange innan det skovlas for att anpassas for horder av inflygna eller inhemska turister en masse. Exemplen ar otaliga har i Goa och nar Elias och Ellinor ar stora finns nog inget lagmalt och fint kvar. Bara skovlat, tillrattalagt och turistanpassat. Det ar lite obehagligt men ibland kanns det som tiden rinner ivag. Turismen exploderar over varlden och hur manga fina stallen finns det egentligen? Kommer det att finnas stallen kvar for oss som inte vill ha det dar extremt anpassade och tillgjorda utan naturen som den ar, bara lite lagom exploaterat.
Nu ar ju vi ganska krasna pa strander och jag tror inte vi kan hitta nagon strand har i Indien som kan ta sig in pa var topplista.
Men har kanner vi att vi kan ha ett jattebra liv, perfekta hyddor med bra komfort och suveran mat langs stranden. Dessutom ar det halva priset pa olen har i Goa jamfort med norra Indien. Inte for att det gar at stora mangder men anda. Det bidrar till den positiva kanslan.
Och barnen ar sa klart lyckliga. Det ar otrolligt vad hav och bad kan gora for att forgylla tillvaron. Det ar i och for sig ratt stora vagor och starka strommar har, men inte varre an Kap Verde, sa vi ar vana.
Vet inte hur lange vi blir har. Kanner hur betongen borjar harda i rumpan. Nagra dagar till blir det i alla fall. Men sen maste vi vidare eftersom det ar nagra mil att lagga till de redan ca 380 som vi har avverkat hittills, innan vi skall flyga hem fran Chennai/Madras.
Vi maste nog fundera lite idag, men just nu njuter vi bara...
lördag 26 januari 2008
G.P.O utflykt och biljettsjabbel - Bombay
Bombay hade i alla fall ett downtown med lite moderna delar. Och dessutom nastan helt rikschaw- och djurfritt. Forutom en ko som gled omkring i trafiken fanss det inga apor, elefanter, kameler, papegojor och annat som val frekventerat de andra staderna vi varit i. Vi hittade tom affarer att ga in i. Det ar alltid roligt att ga in i en supermarket och titta pa utbudet och fa se prislappar och vad allting kostar. Vi hittade lite andra roliga affarer att titta i och handlade lite klader och en Hanuman staty till Elias. Det ar en Hinduisk gud som Elias ar fascinerad av. Vilket i sin tur gjorde att vi beslutade oss for att skicka hem et paket med posten. Vi hade nagra andra overflodiga saker sa in alles blev det 5 kilo.
Det visade sig bli ett aventyr i sig. Att besoka General Postoffice i ett land med en sjattedel(typ) av varldens befolkning och staden som star for 40% av landets BNP. Dessutom ett land som anses vara en viktig och stark IT-nation. Man tror det skall vara lite rulle och modernt. Men icke sa Ni cke. Pa General Postoffice i Bombay har tiden statt stilla sedan uppskattningsvis 40-talet. Jag tappade rakningen efter att 8 pers gjort nagot med mitt paket. Alla verkar ha en uppgift och det tog tre timma fran det att vi siktade GPO till dess att vi lamnade det bakom oss. Det var mycket stamplar, sigill, underskrifter och viktiga miner innan paketet forsvann ur sikte. Man skulle kunna bli arg eller sa kan man lugn betraktad det hela och se det som en show. For mig var det en topp-handelse pa denna resa!
Maten har varit ett riktigt problem vagar jag nog saga. Det har periodvis varit stort nar omojligt att fa tag pa icke stark mat till barnen. Det verkar som "not spicy" betyder "not so spicy". De fattar inte att barnen verkligen inte tal nagon hetta alls. Vet inte hur manga ganger vi forskrat oss om "not spicy", men anda har Elias och Ellinor grinat illa efter forsta tuggan. Dessutom finns inte griskott eller notkott i, i alla fall, hela Rajastan, Delhi eller Agra. Utan allra mest vegetariskt men ofta kyckling och get samt i undantagsfall lite lamm. Sa kyckling samt gronsaker och bananer fran marknaden ar det de gatt runt pa. Forutom vallingen till Ellinor.
Sa McDonalds i Bombay var ett valkommet avbrott. Men dom om min forvaning nar det inte fanns BigMac! Menyn var i stort sett helt annorlunda fran varldens ovriga McDonalds. Har fanns McChicken och McVeggie. Supervidrigt men elias var nojd sa det var bra.
Vi lovade runt stan de tre dagar vi var dar och sedan checkade vi ut hotellet for att ta natttaget kl 23 mot Goa. Lite jobbigt at driva pa stan utan hem och vanta in en tagtid, samt att vi ville ivag. Vi lyckades ganska bra, besokte bla en popular strandpromenad som var disgusting men intressant. Sedan vi femtiden dubbelkollade jag tiden pa biljetten, just to be sure, bara for att upptacka vi tagit fel pa dagen! Det var dagen efter vi skulle aka. Angest pch inget rum. Vi drog oss tillbaka till hotellet men dar var fullbokat men som tur var hittade vi ett grannhotell. En liten motgang som var jobbig, forutom for barnen. De bara tumlade runt som vanligt och tjoade.
De ar skont. De ser aldrig problemen, utan Anna och jag far ta alla smallar. -Skall vi bo har nu? -Har vill jag bo! osv. Hemma ar dar man parkerar ryggan Det riktiga hemma heter numera "roda huset", inte hemma.
Hursomhelst, vi drev en dag till i Mumbai. Jag blev, till Annas fortret, draftad till en Bollywood-film tva ganger. Forsta gangen var jag inte beredd och andra gangen, nar jag kunnat sagt ja, skulle taget ga innan inspelningen var slut. Hmmm, kanske missade man sitt livs chans. Filmsjtarna i Indien - kan det vara nat?
Sen gick antligen taget mot Goa. Vi skickade hem den gamla guideboken, "Rajastan, Delhi and Agra" postpaketet - och nu oppnade vi en ny, "South India."
Det ar alltid lika kul att oppna en ny guidebok. Vad skall vi gora narmaste veckorna? Vad kan handa? Vi satte genast i gang att planera...
Det visade sig bli ett aventyr i sig. Att besoka General Postoffice i ett land med en sjattedel(typ) av varldens befolkning och staden som star for 40% av landets BNP. Dessutom ett land som anses vara en viktig och stark IT-nation. Man tror det skall vara lite rulle och modernt. Men icke sa Ni cke. Pa General Postoffice i Bombay har tiden statt stilla sedan uppskattningsvis 40-talet. Jag tappade rakningen efter att 8 pers gjort nagot med mitt paket. Alla verkar ha en uppgift och det tog tre timma fran det att vi siktade GPO till dess att vi lamnade det bakom oss. Det var mycket stamplar, sigill, underskrifter och viktiga miner innan paketet forsvann ur sikte. Man skulle kunna bli arg eller sa kan man lugn betraktad det hela och se det som en show. For mig var det en topp-handelse pa denna resa!
Maten har varit ett riktigt problem vagar jag nog saga. Det har periodvis varit stort nar omojligt att fa tag pa icke stark mat till barnen. Det verkar som "not spicy" betyder "not so spicy". De fattar inte att barnen verkligen inte tal nagon hetta alls. Vet inte hur manga ganger vi forskrat oss om "not spicy", men anda har Elias och Ellinor grinat illa efter forsta tuggan. Dessutom finns inte griskott eller notkott i, i alla fall, hela Rajastan, Delhi eller Agra. Utan allra mest vegetariskt men ofta kyckling och get samt i undantagsfall lite lamm. Sa kyckling samt gronsaker och bananer fran marknaden ar det de gatt runt pa. Forutom vallingen till Ellinor.
Sa McDonalds i Bombay var ett valkommet avbrott. Men dom om min forvaning nar det inte fanns BigMac! Menyn var i stort sett helt annorlunda fran varldens ovriga McDonalds. Har fanns McChicken och McVeggie. Supervidrigt men elias var nojd sa det var bra.
Vi lovade runt stan de tre dagar vi var dar och sedan checkade vi ut hotellet for att ta natttaget kl 23 mot Goa. Lite jobbigt at driva pa stan utan hem och vanta in en tagtid, samt att vi ville ivag. Vi lyckades ganska bra, besokte bla en popular strandpromenad som var disgusting men intressant. Sedan vi femtiden dubbelkollade jag tiden pa biljetten, just to be sure, bara for att upptacka vi tagit fel pa dagen! Det var dagen efter vi skulle aka. Angest pch inget rum. Vi drog oss tillbaka till hotellet men dar var fullbokat men som tur var hittade vi ett grannhotell. En liten motgang som var jobbig, forutom for barnen. De bara tumlade runt som vanligt och tjoade.
De ar skont. De ser aldrig problemen, utan Anna och jag far ta alla smallar. -Skall vi bo har nu? -Har vill jag bo! osv. Hemma ar dar man parkerar ryggan Det riktiga hemma heter numera "roda huset", inte hemma.
Hursomhelst, vi drev en dag till i Mumbai. Jag blev, till Annas fortret, draftad till en Bollywood-film tva ganger. Forsta gangen var jag inte beredd och andra gangen, nar jag kunnat sagt ja, skulle taget ga innan inspelningen var slut. Hmmm, kanske missade man sitt livs chans. Filmsjtarna i Indien - kan det vara nat?
Sen gick antligen taget mot Goa. Vi skickade hem den gamla guideboken, "Rajastan, Delhi and Agra" postpaketet - och nu oppnade vi en ny, "South India."
Det ar alltid lika kul att oppna en ny guidebok. Vad skall vi gora narmaste veckorna? Vad kan handa? Vi satte genast i gang att planera...
torsdag 24 januari 2008
United Colors of...? - Bombay
Vingligt kort på hela familjen. Bonusdag i Bombay pga biljettsjabbel. I kväll åker vi till Goa.
måndag 21 januari 2008
The heat is on - Bombay
Sista kvallen/natten i Agra var ju ingen hit. En muslimsk festival pa gatan utanfor vart gesthouse och vem har fonstret narmast hogtalarna. En sjuk volym i vart rum som bara kan beskrivas i att vi fick skrika i varandras oron for att kommunicera. Skall man skratta eller grata? Och det skulle paga hela natten! Vi insag att vi inte skulle kunna sova sa Anna lackade till vi fick byta rum till ett i en byggnad bakom.
Och ja, de holl verkligen pa hela natten pa full volym. Pa morgonen nar vi drog vid 8 holl de fortfarande pa, sa vi hade lite strul att fa en rickshaw men det loste sig saklart.
Nagot oroade att vi skulle ha ogiltiga biljetter vantade vi in taget som var en timma sent. Pa perrongen fick vi ett av alla intressanta samtal och moten man rakar ut for nar man reser som de andra i ett land. Ett kul samtal om Sverige och Indien med en vanlig(en som inte brukar traffa turister) indier och hans son pa ca 25. Det ar latt att inse att Indien, med sina over en miljard invanare ar en egen varld och framfor allt en egen marknad med egna varumarken. Vad ar Sverige kant for, var en fraga. Ja, vad kan det vara for en Indier. Inte Volvo i alla fall visade det sig, men daremot Ericsson i SonyEricsson, for alla har mobiltelefoner har. Fragor som om vi var gifta genom arranged marriage eller love marriage visar ju pa kulturskillnader. For att inte tala om att pappalediget, midnattssol och att vi inte har apor pa gatorna imponerar enormt. Indien ar nog hela varlden for manga har. Sa tror de det se ut overallt.
Biljetterna funkade och den 24 timmar langa resan gick OK. Maten ar det enda problemet. Allt vi bestallde pa taget fick eld att spruta ur munnen pa oss. Anna och jag gillar ju det men jag tycker synd om barnen som fick ga runt pa morotter, banan, kex, sockerartor, choklad, Pepsi.
Palmerna borjade dyka upp langs vagen och den tropiska hettan slog emot oss vid ankomsten till Mumbai. Ett tiotal omringade taxin och tittade och fotade nar vi packade oss ivag fran stationen. Vi fick ett kanonrum, ingen dusch och toalett pa rummet men det har inte sa stor betydelse. Det brukar bli ganska bra gemytligt pa stallen med gemensamma utrymmen. Vi bor fyra vaningar upp med utsikt over Arabiska havet. Men fasaden ser ut som ett slumomrade.
En som arbetar pa guesthouset blev overfortjust(som sa manga andra) i Ellinor och berattade, nar vi stod borstade tanderna, om sin egen dotter pa elva ar. Han berattade stolt att hon redan hade ett eget arbete. Vad sager man? Grattis eller varfor gar hon inte i skolan? Livet ar bra orattvist.
Vi blir har nagra dagar men pa torsdag ar vi antagligen nagonstans i sodra Goa och njuter av lite valfortjant vila.
Och ja, de holl verkligen pa hela natten pa full volym. Pa morgonen nar vi drog vid 8 holl de fortfarande pa, sa vi hade lite strul att fa en rickshaw men det loste sig saklart.
Nagot oroade att vi skulle ha ogiltiga biljetter vantade vi in taget som var en timma sent. Pa perrongen fick vi ett av alla intressanta samtal och moten man rakar ut for nar man reser som de andra i ett land. Ett kul samtal om Sverige och Indien med en vanlig(en som inte brukar traffa turister) indier och hans son pa ca 25. Det ar latt att inse att Indien, med sina over en miljard invanare ar en egen varld och framfor allt en egen marknad med egna varumarken. Vad ar Sverige kant for, var en fraga. Ja, vad kan det vara for en Indier. Inte Volvo i alla fall visade det sig, men daremot Ericsson i SonyEricsson, for alla har mobiltelefoner har. Fragor som om vi var gifta genom arranged marriage eller love marriage visar ju pa kulturskillnader. For att inte tala om att pappalediget, midnattssol och att vi inte har apor pa gatorna imponerar enormt. Indien ar nog hela varlden for manga har. Sa tror de det se ut overallt.
Biljetterna funkade och den 24 timmar langa resan gick OK. Maten ar det enda problemet. Allt vi bestallde pa taget fick eld att spruta ur munnen pa oss. Anna och jag gillar ju det men jag tycker synd om barnen som fick ga runt pa morotter, banan, kex, sockerartor, choklad, Pepsi.
Palmerna borjade dyka upp langs vagen och den tropiska hettan slog emot oss vid ankomsten till Mumbai. Ett tiotal omringade taxin och tittade och fotade nar vi packade oss ivag fran stationen. Vi fick ett kanonrum, ingen dusch och toalett pa rummet men det har inte sa stor betydelse. Det brukar bli ganska bra gemytligt pa stallen med gemensamma utrymmen. Vi bor fyra vaningar upp med utsikt over Arabiska havet. Men fasaden ser ut som ett slumomrade.
En som arbetar pa guesthouset blev overfortjust(som sa manga andra) i Ellinor och berattade, nar vi stod borstade tanderna, om sin egen dotter pa elva ar. Han berattade stolt att hon redan hade ett eget arbete. Vad sager man? Grattis eller varfor gar hon inte i skolan? Livet ar bra orattvist.
Vi blir har nagra dagar men pa torsdag ar vi antagligen nagonstans i sodra Goa och njuter av lite valfortjant vila.
Mutor och små, små saker... - Agra
Bussresan fran Jodhpur till Agra var helvetisk. De ganger jag kant mig radd pa resande fot kan nog raknas pa ena handens fingrar. Men nu fick jag en till.
Detta var av en typ vi inte stott pa forut. Den var inte mycket hogre an en vanlig buss men trots det hade en overvaning klamts in ovanfor satena med dubbelsang, ungefar som om hatthyllorna omvandlats till dubbelsangar. Smatt klaustrofobiskt.
Och sa nattkorning och rallyforare pa det. Han tutade korde om allt och alla, sladdade ut pa vaggrenen med jamna mellanrum - vilket fick en harlig effekt fran sangen undertaket. Dessutom var vagarna usla och jag tror bussen saknade fjadring. Supernajs...
Men vi kom fram valbehallna fast inte sa utsovda. Forutom barnen forstas, de bara sover och sover. Det verkar inte som yttre omstandiheter bekommer dem. Och det ar ju skont i alla fall.
Vi tog oss ut till omradet nara Taj Mahal och en frukost pa ett tak till ett minst sagt sunkigt guesthouse innan vi funderade pa hur vi skulle bo. Med Taj som fond at vi frukost och bara njot a utsikten. Antligen!! Omradet kring Taj ar ett riktigt backpackertillhall av den, som sagt, sunkiga typen. Jag kutade runt lite och rekade rum for vi ville nog hemskt garna bo i narheten i alla fall. Alla rum var likadana, fonsterlosa betongbunkrar sa det var bara att ta det med bast utsikt sa vi stannade bi. Och for 60 spann for hela familjen gar det kanske inte att klaga...
Agra ar i ovrigt en nordindisk stad som alla andra. Kaos, tutande, kossor osv. Det finns ingenstans att ta vagen, att komma undan lite pa forutom betongbunkern eller taket. I ovrigt ar det bara att ta ett djupt andetag och ge sig ut i skiten. Forutom manga imponernade historiska monument fran Mogulerna
Och Taj Mahal gjorde oss verkligen inte besvikna, utan infriade forvantingana - kanske tom overtraffade. Jag vet inte vilka ord jag skall satta pa det, det maste nog upplevas. Otroligt vackert!
Sedan var det biljettstrulet. Det chokade till sig ordentligt for oss att komma ner till Mumbai/Goa. Alla tag var fullbokade och vi kande inte for 36 timmar buss. Vi flangde mellan tagstationerna i Agra med olika besked. Indian Railways har ett korkat system som omojliggor en dialog samt att webbsidan ar usel. Men till slut fick vi, via en rickshawchaffis, tag pa en snubbe som kunde fixa biljetter hela vagen till Goa. Till typ tre ganger priset, men plotsligt var det inte fullt. Jag vill inte veta hur det gick till, men en och annan fick nog del av overskottet...
Sista dagen i Agra lyckades vi hitta en park. Vi ville bort fran kaoset och larmet och till var stora lycka hittade vi denna park, strax oster om Taj Mahal att vila ut i och slippa alla fragor och att barnen skulle fa vara i fred lite.
Allt var perfekt, utom att alla som var i parken skulle halsa, fota eller bara trakassera. Som tur var var det inte sa manga, men anda. Bagaren holl pa att rinna over. Tank er sjalva, i en park med valdigt glest mellan filtarna, kommer nagra grabbar fram sa nara att skorna nuddar vara filtarna och bara stirrar. Tittar pa vad vi gor. Man pallar ju inte. Hur kul kan det vara?
Vi langtade till nasta dag, till taget mot Mumbai, mot tropikerna, att fa packa undan strumpor, understall och fleece. For aven om det kanske ar 5-10 grader pa natterna sa blirdet askallt nar det inte finns varme i husen. Det paminde oss sa fruktansvart mycket om var resa over Anderna i Sydamerika. Kalla natter och kalla duschar. Forresten ar duschar att overdriva for det ar hinkar som galler har. Men det funkar faktisk battre an en dusch med tva stralar...
Nae, det har varit superbra i Rajastan, Delhi och Agra men nu vill vi sitta pa en strand ett tag och titta pa solnedgangar varje kvall. Och kanske sippa pa en ol eller sa. Ganska restrotta men alskar tillvaron. Anna sager det var och varannan dag: -"Jag mar sa himla bra." Jag kan inte annat an halla med. Men hur skall vi fa ihop detta framover? Vi bara maste ut pa vagarna och dra runt. Pa nat satt.
Detta var av en typ vi inte stott pa forut. Den var inte mycket hogre an en vanlig buss men trots det hade en overvaning klamts in ovanfor satena med dubbelsang, ungefar som om hatthyllorna omvandlats till dubbelsangar. Smatt klaustrofobiskt.
Och sa nattkorning och rallyforare pa det. Han tutade korde om allt och alla, sladdade ut pa vaggrenen med jamna mellanrum - vilket fick en harlig effekt fran sangen undertaket. Dessutom var vagarna usla och jag tror bussen saknade fjadring. Supernajs...
Men vi kom fram valbehallna fast inte sa utsovda. Forutom barnen forstas, de bara sover och sover. Det verkar inte som yttre omstandiheter bekommer dem. Och det ar ju skont i alla fall.
Vi tog oss ut till omradet nara Taj Mahal och en frukost pa ett tak till ett minst sagt sunkigt guesthouse innan vi funderade pa hur vi skulle bo. Med Taj som fond at vi frukost och bara njot a utsikten. Antligen!! Omradet kring Taj ar ett riktigt backpackertillhall av den, som sagt, sunkiga typen. Jag kutade runt lite och rekade rum for vi ville nog hemskt garna bo i narheten i alla fall. Alla rum var likadana, fonsterlosa betongbunkrar sa det var bara att ta det med bast utsikt sa vi stannade bi. Och for 60 spann for hela familjen gar det kanske inte att klaga...
Agra ar i ovrigt en nordindisk stad som alla andra. Kaos, tutande, kossor osv. Det finns ingenstans att ta vagen, att komma undan lite pa forutom betongbunkern eller taket. I ovrigt ar det bara att ta ett djupt andetag och ge sig ut i skiten. Forutom manga imponernade historiska monument fran Mogulerna
Och Taj Mahal gjorde oss verkligen inte besvikna, utan infriade forvantingana - kanske tom overtraffade. Jag vet inte vilka ord jag skall satta pa det, det maste nog upplevas. Otroligt vackert!
Sedan var det biljettstrulet. Det chokade till sig ordentligt for oss att komma ner till Mumbai/Goa. Alla tag var fullbokade och vi kande inte for 36 timmar buss. Vi flangde mellan tagstationerna i Agra med olika besked. Indian Railways har ett korkat system som omojliggor en dialog samt att webbsidan ar usel. Men till slut fick vi, via en rickshawchaffis, tag pa en snubbe som kunde fixa biljetter hela vagen till Goa. Till typ tre ganger priset, men plotsligt var det inte fullt. Jag vill inte veta hur det gick till, men en och annan fick nog del av overskottet...
Sista dagen i Agra lyckades vi hitta en park. Vi ville bort fran kaoset och larmet och till var stora lycka hittade vi denna park, strax oster om Taj Mahal att vila ut i och slippa alla fragor och att barnen skulle fa vara i fred lite.
Allt var perfekt, utom att alla som var i parken skulle halsa, fota eller bara trakassera. Som tur var var det inte sa manga, men anda. Bagaren holl pa att rinna over. Tank er sjalva, i en park med valdigt glest mellan filtarna, kommer nagra grabbar fram sa nara att skorna nuddar vara filtarna och bara stirrar. Tittar pa vad vi gor. Man pallar ju inte. Hur kul kan det vara?
Vi langtade till nasta dag, till taget mot Mumbai, mot tropikerna, att fa packa undan strumpor, understall och fleece. For aven om det kanske ar 5-10 grader pa natterna sa blirdet askallt nar det inte finns varme i husen. Det paminde oss sa fruktansvart mycket om var resa over Anderna i Sydamerika. Kalla natter och kalla duschar. Forresten ar duschar att overdriva for det ar hinkar som galler har. Men det funkar faktisk battre an en dusch med tva stralar...
Nae, det har varit superbra i Rajastan, Delhi och Agra men nu vill vi sitta pa en strand ett tag och titta pa solnedgangar varje kvall. Och kanske sippa pa en ol eller sa. Ganska restrotta men alskar tillvaron. Anna sager det var och varannan dag: -"Jag mar sa himla bra." Jag kan inte annat an halla med. Men hur skall vi fa ihop detta framover? Vi bara maste ut pa vagarna och dra runt. Pa nat satt.
söndag 20 januari 2008
Lämnar Agra och Taj Mahal
Sitter på tåget till Mumbai/Bombay efter några dagar med Taj Mahal ständigt närvarande. Ett fullständigt fantastiskt monument. Vi är mäkta imponerade och nöjda men börjar längta till varma kvällar, nätter och lite semester. Goa hägrar efter några dagar i Mumbai.
fredag 18 januari 2008
Frukost i skuggan av Taj Mahal
Efter en usel bussnatt äter vi nu frukost på ett sunkigt backpackerställe med Taj Mahal som fond.
onsdag 16 januari 2008
Jodhpur
Bussresan till Jodhpur gick bra. Sex timmar och inget av barnen behovde kissa - that's what I call lucky! Jag klamde Hemsoborna pa resan samtidigt som en Indier med jamna mellanrum rapade mig i orat snett bakifran. Stolen var nedfalld och fat i sitt lage sa jag kunde inte komma undan. Intressant att lasa om skargardsliv i Sverige pa 1800-talet samtidigt som man ar i ett land dar det kanns som tiden, pa vissa stallen, statt stilla sen ungefar den tiden. Och manga verkar leva ett liv motsvarande 1800-talets Sverige.
Har samkor man for ovrigt bussarna, for hellre 150% passagerare i en buss en tva med 75% tror jag.
Vi bor nara tagstationen for vi hade inte tankt stanna sa lange. Max 1-2 natter. Men det var fullbokat pa nattaget till Agra, sa efter lite stressat lage hittade vi en nattbuss 15 timmar. Kanske inte det basta men vi maste vidare nu. Fran borjan hade vi tankt ca en vecka har uppe men det blir nog mer an tva, tom tre innan vi angor kusten soderover. Alltid samma visa - man tar det for lungt i borjan och far stressa pa slutet.
Ankomsten till Jodpuhr gav nog inget vidare intryck. Men det ar bara att vanja sig, staderna ar skitiga och dana och det tar en stund innan man vant sig. Ett bra koncept har i Rajastahn ar annars att manga guesthuse har ett litet "rooftop"-utrymme med restaurang och sant. Det blir som en liten oas dar man kan hanga ett tag innan man tar sats och attackerar stan. Bra stalle for skolarbete, lasning och pyssel samt for barnen att springa av sig utan risk av den labbiga trafiken.
Den bla staden kallas Jodpuhr i skuggan av sitt storre syskon Jaipur, den rosa staden, som ar en av de storre attraktionerna har i Rajastahn. Alla verar ligga i skuggan av ett fort, lite ballt. Vi har efter lite vanda beslutat skippa Jaipur och drar direkt efter detta till Agra och Taj Mahal. Vi ser verkligen fram emot Taj Mahal, som ar ett av,vara livsmal.
Vi tog en heldag pa stan igar. Det ar dock svart att komma ivag men efter 12 var vi nog ute samt hemma vid 21-tiden pa kvallen. Vi var i gamla stan och marknaden har. Det ar som sdagt harligt att bara strosa och vara. Dessutom hander det sa mycket med barnen hela tiden. Manga som vaxlar nagra ord och sa. Hittade ett harligt juice- och lassistalle mitt i myllret. Men appeljuice var det enda som funkade for barnen sa Anna och jag fick klamma i oss bade saffranslassi, sockerrorsjuice, och vad det nu var mer. Gott i alla fall och kalaset gick loss pa ca 10 kr.
Frukt- och gronsaksmarknaden var kanon och vi kopte lite morotter, sockerartor och banan. Ett bra komplement for det ar inte helt latt med maten for barnen har. Dessutom ar var oh varannan restaurang vegetarisk. Det ar emellant faktiskt tom svart att fa ens kyckling eller agg till livs.
Darav att vi hamnade lite utanfor stan pa en liten upmarket restaurang pa kvallen. Det blev ca ratt dyrt, ca 200 SEK, men vi var i akut behov av en rejal maltid. Och det fick vi verkligen samt tva stora och kalla ol till Anna och mig. Chicken Tikka no spicy funkar for ovrigt bra for bada barnen. En kanonmaltid och vi lade oss matta och superbelatna.
Torsdagen blir en mellandag for vi skall aka bussen mot Agra vid fem-tiden och maste lamna rummet vid 12. Sa det blir nog en kort utflykt pa stan och sedan lite tid pa taket innan vi drar. Vet annu inte hur vi skall losa toabestyr pa 15 timmar buss med barnen men pa nagot satt skall det val ga. Sa lange ingen blir dalig i magen...
Rickshaw - Jaisalmer
Mot busstationen i Jaisalmer for vidare transport till Jodpuhr. Hur mycket kan man packa i en rickshaw? I alla fall hela var familj med packning...
söndag 13 januari 2008
Tusen och en natt - Jaisalmer
Jaisalmer tillbringade vi fem natter. Det var planerat till tre men vi stortrivdes och hade ett bra boende. Familjen parkerades medan jag spatserade runt och prutade pa rummen. Det var koparens marknad.
Sidenvagen gick en gang genom Jaisalmer och staden ar som en stad ur Aladdin. Mitt i oknen och med vindlande grander med djur, manniskor och fordon. Lagom varma dagar sahar pa vintern men kalla natter. Vi har fatt anvandning for understallen, typ...
Vi har nog egentligen inte gjort sa mycket, forutom kamelsafarin, annat an varit nere pa stan och atit, handlat frukt och gront pa marknaden eller helt enkelt strosat runt stan och halsat pa folk. Vi har verkligen trivts och ett sant liv ar nog bra mycket battre en de flesta turistattraktioner. Man hinner bli en del av stan, speciellt som vi latt blir igenkanda och alla vill prata. Det ar nog nar vi trivs som bast pa resande fot. Inte jaga for mycket sevardheter utan bara vara, betrakta och kanna efter.
En hel del timmar tillbringade vi nog ocksa pa var "rooftop" med vidunderig utsikt over oknen bort mot Pakistan.
Barnen trivdes super i vart gusethouse. Grabbarna lekte med dem och skojade hela tiden. Vad skall man med Bamseklubben till egentligen? Verkligen superschyssta manniskor. Anna och jag pratade en hel del med agaren och pumpade honom pa en hel del info om Indien som vi kommer att ha nytta av. Typ vad kostar ett kilo morotter pa marknaden egentligen. Indian price, inte tourist price...
Sen var det kamelsafarin som blev pricken over i. Vi gjorde en kort en men med overnattning under bar himmel i sanddynerna. For jeep genom oknen och tittade pa lite tempel och byar. Det var bara vi och en japansk tjej pa den trippen. Kanns bra nar man inte ar fler som stovlar in i ett hem i en by, skola eller dylikt. Blir for mycket zoo-kansla med stora grupper sa vi brukar nog inte vilja vara mer an en handfull max.
Kamelridningen var, pga barnen, bara ca 1,5 timmar ut i oknen till stora harliga sanddyner. Ni kan tanka er tva kids i varldens storsta sandlada - vilken lycka. De sprang och harjade upp och ner for dessa och sedan gick solen ner over oknen innan vi fick dal, ris, och roti over oppen eld. Det blev snabbt kallt men vi fick fem filtar over oss och lag och pratade oss till somns under den fantastiska stjarnhimlen. Helt ensamma och alldeles, alldeles tyst. Ten points!
Upp i ottan, frukost runt elden och kamelridning tillbaka. Ellinor alskade nog mest av alla kamelridningen. Elias gillade det ocksa men tycker elefanter ar battre for da for man en stol att sitta pa...
Farden gar vidare med buss (ca 6 timmar) mot Jodhpur.
Sidenvagen gick en gang genom Jaisalmer och staden ar som en stad ur Aladdin. Mitt i oknen och med vindlande grander med djur, manniskor och fordon. Lagom varma dagar sahar pa vintern men kalla natter. Vi har fatt anvandning for understallen, typ...
Vi har nog egentligen inte gjort sa mycket, forutom kamelsafarin, annat an varit nere pa stan och atit, handlat frukt och gront pa marknaden eller helt enkelt strosat runt stan och halsat pa folk. Vi har verkligen trivts och ett sant liv ar nog bra mycket battre en de flesta turistattraktioner. Man hinner bli en del av stan, speciellt som vi latt blir igenkanda och alla vill prata. Det ar nog nar vi trivs som bast pa resande fot. Inte jaga for mycket sevardheter utan bara vara, betrakta och kanna efter.
En hel del timmar tillbringade vi nog ocksa pa var "rooftop" med vidunderig utsikt over oknen bort mot Pakistan.
Barnen trivdes super i vart gusethouse. Grabbarna lekte med dem och skojade hela tiden. Vad skall man med Bamseklubben till egentligen? Verkligen superschyssta manniskor. Anna och jag pratade en hel del med agaren och pumpade honom pa en hel del info om Indien som vi kommer att ha nytta av. Typ vad kostar ett kilo morotter pa marknaden egentligen. Indian price, inte tourist price...
Sen var det kamelsafarin som blev pricken over i. Vi gjorde en kort en men med overnattning under bar himmel i sanddynerna. For jeep genom oknen och tittade pa lite tempel och byar. Det var bara vi och en japansk tjej pa den trippen. Kanns bra nar man inte ar fler som stovlar in i ett hem i en by, skola eller dylikt. Blir for mycket zoo-kansla med stora grupper sa vi brukar nog inte vilja vara mer an en handfull max.
Kamelridningen var, pga barnen, bara ca 1,5 timmar ut i oknen till stora harliga sanddyner. Ni kan tanka er tva kids i varldens storsta sandlada - vilken lycka. De sprang och harjade upp och ner for dessa och sedan gick solen ner over oknen innan vi fick dal, ris, och roti over oppen eld. Det blev snabbt kallt men vi fick fem filtar over oss och lag och pratade oss till somns under den fantastiska stjarnhimlen. Helt ensamma och alldeles, alldeles tyst. Ten points!
Upp i ottan, frukost runt elden och kamelridning tillbaka. Ellinor alskade nog mest av alla kamelridningen. Elias gillade det ocksa men tycker elefanter ar battre for da for man en stol att sitta pa...
Farden gar vidare med buss (ca 6 timmar) mot Jodhpur.
Kamelsafari - Jaisalmer
Sitter i jeep på väg hem efter kamelsafari i öknen nära gränsen mot Pakistan. Vi har sprungit i sanddynerna och sovit under stjärnorna. Barnen ar jättenöjda, det var klockrent!
torsdag 10 januari 2008
Den forsta tagresan
Elias och jag gjorde oss resfina innan vi lamnade Delhi for Jaisalmer. Vi klippte oss for 7 kr var hos en barberare. Jag passade pa att raka mig. Det ar faktiskt harligt att bli rakad sadar men det ar fruktansvart obehagligt att blotta strupen for en frammande kar med kniv. Jag menar det verkligen. Valdigt obehagligt. Lite missforstand blev det ocksa sa jag akte pa en ansiktsmask och nagot ayurvediskt. Valdigt pinsamt maste jag saga, men vad gor man inte for konsten...
Tagresan var spannande. Vi hade bokat fel klass. Jattekul nar man ar installd pa nagot helt annat. Men det gick inte upp for oss forran jag vid 10-tiden fragade var filtarna fanns. Inte i var klass i alla fall. Sa vi delade yta med 8 andra. tre+tre sangar pa hojden samt tva pa flajen. Dessutom hade vi bara bokat tre. Aha, det var darfor det var sa fruktansvart packat med folk. Barnen bekymrar sig dock intet. -Har vill jag bo, sager Elias, och han och Ellinor leker och brottas pa en overbrits innan taget ar fyllt.
En "kul" scen var nar vi satt helt inklamda vid fonstret med barnen i knana. Inte en ledig kubikcentimeter sa langt ogat nadde, och bredvid oss satt sex pers och spelade kort pa en duk uppspand mellan sig och korridoren som sagt chokad. Typ inte lage att rora pa sig. Vems ljuva stamma vandra som en kall kar langs ryggraden: -"Jag maste kissa". Just precis - Ellinor. Jag drar nitlotten och attackerar. Forsta kurvan gar bra, kortspelarna plockar ihop sina grejor och banar vag. Jag lyckas nagra meter till och har "toa"-dorren inom synhall men da faller modet och motstandet ar kompakt. Jag fantiserar om vad som skall mota mig bakom denna dorr, och ser svarigheten att ta mig ut darifran med alla dessa manniskor och kapitulerar. Ellinor gar, till min forvaning, med pa att ta pa en nattbloja istallet och jag andas ut.
Vi kakar jordnotter, kex, banan och vatten till middag. Luxury. Natten blir svinkall. Vi ar inte forberedda pa trabritsar med galon och inget mer. Trots att alla klader ar pa fryser vi halva natten. Elias ar nattens hjalte men en liten tar trillar fran kind pa morgonen. -"Det var kallt". Ellinor som med Anna och delade pa 40 cm, klarade sig nog bast. Men vi har nog alla sovit battre...
Alltid lar man sig nat...
Tagresan var spannande. Vi hade bokat fel klass. Jattekul nar man ar installd pa nagot helt annat. Men det gick inte upp for oss forran jag vid 10-tiden fragade var filtarna fanns. Inte i var klass i alla fall. Sa vi delade yta med 8 andra. tre+tre sangar pa hojden samt tva pa flajen. Dessutom hade vi bara bokat tre. Aha, det var darfor det var sa fruktansvart packat med folk. Barnen bekymrar sig dock intet. -Har vill jag bo, sager Elias, och han och Ellinor leker och brottas pa en overbrits innan taget ar fyllt.
En "kul" scen var nar vi satt helt inklamda vid fonstret med barnen i knana. Inte en ledig kubikcentimeter sa langt ogat nadde, och bredvid oss satt sex pers och spelade kort pa en duk uppspand mellan sig och korridoren som sagt chokad. Typ inte lage att rora pa sig. Vems ljuva stamma vandra som en kall kar langs ryggraden: -"Jag maste kissa". Just precis - Ellinor. Jag drar nitlotten och attackerar. Forsta kurvan gar bra, kortspelarna plockar ihop sina grejor och banar vag. Jag lyckas nagra meter till och har "toa"-dorren inom synhall men da faller modet och motstandet ar kompakt. Jag fantiserar om vad som skall mota mig bakom denna dorr, och ser svarigheten att ta mig ut darifran med alla dessa manniskor och kapitulerar. Ellinor gar, till min forvaning, med pa att ta pa en nattbloja istallet och jag andas ut.
Vi kakar jordnotter, kex, banan och vatten till middag. Luxury. Natten blir svinkall. Vi ar inte forberedda pa trabritsar med galon och inget mer. Trots att alla klader ar pa fryser vi halva natten. Elias ar nattens hjalte men en liten tar trillar fran kind pa morgonen. -"Det var kallt". Ellinor som med Anna och delade pa 40 cm, klarade sig nog bast. Men vi har nog alla sovit battre...
Alltid lar man sig nat...
onsdag 9 januari 2008
Lämnar Delhi
Direkt från tåget. Lämnar Delhi för en 19 timmars tågresa till ökenstaden Jaisalmer nära gränsen mot Pakistan.
tisdag 8 januari 2008
Delhi
Andra dagen blir en harlig sovmorgon. Pa formiddagen sitter vi pa balkongen och tittar pa makakerna, apor som ar frekventa i Delhi och en hel del andra stallen. Hur kan det finnas sa mycket djur i en huvudstad? Av gamla erfarenheter vet vi att de ar lite obehagliga de rackarna. Men barnen ar fascinerade och sa har pa hall ar det ju OK.Vi ger oss ut pa stan. Vilket underbart kaos. Vilka vidriga odorer som knockar nasan emellanat. Obeskrivligt. Kan bara jamfora detta kaos med Kairos bazaar kvallstid, om jag minns ratt. Men det ar bara att folja med. Hur kan det se ut sa har i huvudstaden i ett land som ekonomiskt haller pa att brada varldens ledande nationer. Det gar inte att satta ord pa det. Speciellt i Old Delhi, dar kaoset nastan materialiseras. Man kan ta pa det och stoppa det i fickan. Det ar ljud och jord, djur och skit, piss och cyklar, rikshaws, bilar och motorcyklar. Och manniskor. Manniskor, manniskor, manniskor. Glada manniskor! Och alla har nara till skratt och jag kanner av vi utgor en brutal avvikelse trots att det borde paradoxera med kaos. Eller kanske inte. Alla reagerar pa nat satt. Hojer pa ogonbrynen, ett tillrop, en klapp eller ett nyp pa nogon av barnens kind eller helt enkelt stoppar oss med en massa fragor. Tycker vi borde vara vana vid detta men det kanns annorlunda. Har ar nog ljusa barn extremt ovanliga. Det maste vara sa.
Beger oss till Red Fort, en av Delhis stora turistattraktioner, nagon av Delhi-dagarna. Men var ar alla vasterlanningar? Aven har ar vi unika och har har folk kameror. Inidier som turistar i sitt eget land och barnen far ideligen posera for fotoalbumen. Ibland ser det nastan fanigt ut. 20 indier och framfor dem Elias och Ellinor som tva sma prickar. Whats the deal? Jag var med pa samma kvadratkilometer som ett ljust barn?
Vi blir sedan skinnande pa kameraavgifter i en moske innan vi intar en harlig tandoori i kaosets epicentrum.
Men det ar harligt i Old Delhi. Vi kommer att sakna det. Langtar redan tillbaka...
Har kommer vi - Delhi
Elias kraks hela morgonen men ar pigg. Det kommer sadar ovantat som vinterkraksjukan. Dvs utan illamaende och mitt i en mening kommer nagot helt annat an ord over lapparna. En av de snyggaste var den pa frukostbordet...
Det ar lite synd om dig...
OK, om tva timmar maste vi checka ut och jag vet inte om/hur vi vagar flytta Elias. Men jag drar mig mig ut pa stan, slut och nere for rakning, for att ragga rum. Forst gar jag runt halva stan for att vaxla pengar och sedan den nya metron till jarnvagsstationen. Varnad for att bli attackerad av manniskor som vill lura pa en daliga rum om man ser ny ut. Jag memorerar kartan i huvudet innan jag ger mig upp i "warzone". Kommer ut och forsoker lokalisera mig samtidigt som jag forsoker ser varldsvan ut.
Inte en sportsmossa. Vilket fruktansvart kaos. Jag kan inte urskilja nagra vagar eller nagot som paminner om kartan. Bara manniskor, djur, bilar, cyklar, motorcyklar, lera, damm, bajs, tiggare. Allt, allt, allt. Och strommar av olika sortes vidriga stanker. Paniken sprider sig, vad gor vi har? Vems ide? Men ingen att skylla pa.
Jag tanker pa Elias och att vi snart maste checka ut. Gar nagra varv men ger upp och stegar fram till en cykelrickshaw och avslojar ungefar(!) vart jag skall. Han tar 50 for en resa som kostar 5. Jag ar saklart chanslos men glad att nagon kan fa ratsida pa varlden at mig. Och det skiljer ju bara nagra kronor pa svenska.
Hotellet ar fullt liksom nasta och mitt mod sjunker. Folk attackerar mig fran hoger och vanster med fragor och erbjuder "hjalp". Till slut far jag traff. Ett kanonrum 40% billigare an YWCA och mitt i kaoset, nara statonen. Hotellet fixar en taxi tur och retur som jag hamtar er med. Familjen jublar - rummet ar succe. Och ine minst sa har lilleman repat sig.
Vi ar pa spar igen! Vi reste oss pa nio...
Indien - here vi come!
Det ar lite synd om dig...
OK, om tva timmar maste vi checka ut och jag vet inte om/hur vi vagar flytta Elias. Men jag drar mig mig ut pa stan, slut och nere for rakning, for att ragga rum. Forst gar jag runt halva stan for att vaxla pengar och sedan den nya metron till jarnvagsstationen. Varnad for att bli attackerad av manniskor som vill lura pa en daliga rum om man ser ny ut. Jag memorerar kartan i huvudet innan jag ger mig upp i "warzone". Kommer ut och forsoker lokalisera mig samtidigt som jag forsoker ser varldsvan ut.
Inte en sportsmossa. Vilket fruktansvart kaos. Jag kan inte urskilja nagra vagar eller nagot som paminner om kartan. Bara manniskor, djur, bilar, cyklar, motorcyklar, lera, damm, bajs, tiggare. Allt, allt, allt. Och strommar av olika sortes vidriga stanker. Paniken sprider sig, vad gor vi har? Vems ide? Men ingen att skylla pa.
Jag tanker pa Elias och att vi snart maste checka ut. Gar nagra varv men ger upp och stegar fram till en cykelrickshaw och avslojar ungefar(!) vart jag skall. Han tar 50 for en resa som kostar 5. Jag ar saklart chanslos men glad att nagon kan fa ratsida pa varlden at mig. Och det skiljer ju bara nagra kronor pa svenska.
Hotellet ar fullt liksom nasta och mitt mod sjunker. Folk attackerar mig fran hoger och vanster med fragor och erbjuder "hjalp". Till slut far jag traff. Ett kanonrum 40% billigare an YWCA och mitt i kaoset, nara statonen. Hotellet fixar en taxi tur och retur som jag hamtar er med. Familjen jublar - rummet ar succe. Och ine minst sa har lilleman repat sig.
Vi ar pa spar igen! Vi reste oss pa nio...
Indien - here vi come!
Valkommen till Delhi
Trots stor mental forberedelse slog Delhi till rakt i solar plexus. Eftermiddagen forsokte vi halla oss vakna och letade efter ett matstalle. En student visade oss runt och vi var nara att ga i annu en falla, denna gang av resebokningar. De ar ruskigt falska men skickliga och jobbar langsiktigt och malmedvetet pa att bryta ner misstanksamheten och fa fortroende, samtidigt som vi inte ar riktigt torra bakom oronen sa har forsta dagarna. Men annu ingen storre skada skedd.
Vi at pa en indisk snabbmatskedja. Inget vanligt kott(typ get eller nat da muslimer inte ater flask och hinduer inte not) ur er barns perspektiv och tom ketchupen var stark. Ingen succe direkt. Vad skall ni ata resten av tiden?
Vi orkade inte halla oss vakna langre an till halv sju pa kvallen forsta dagen. Elias vaknade forst vi 22-tiden pa kvallen och kunde inte sova, sedan vaknade Ellinor vid tva-tiden och hade sovit klart och vid halv fem pa morgonen hordes det valbekanta muslimska utropen. En minaret lite langre bort satte igang. Och sist men inte minst - vid 8 satter sig Elias sig upp i sangen(vi sover alla i samma dubbelsang) for att saga nat.
Men det blir inte som det brukar nar man pratar, utan kroppen bojer sig i en bage. Jag inser genast vad som ar ar pa gang och kastar mig, som en dalig kopia av Ravelli, for att radda dig av sangen. Men forsent. Lyckas istallet fa spyor lite har och dar pa vagen fran sangen till toaletten.
Valkommen till Delhi!
Vi at pa en indisk snabbmatskedja. Inget vanligt kott(typ get eller nat da muslimer inte ater flask och hinduer inte not) ur er barns perspektiv och tom ketchupen var stark. Ingen succe direkt. Vad skall ni ata resten av tiden?
Vi orkade inte halla oss vakna langre an till halv sju pa kvallen forsta dagen. Elias vaknade forst vi 22-tiden pa kvallen och kunde inte sova, sedan vaknade Ellinor vid tva-tiden och hade sovit klart och vid halv fem pa morgonen hordes det valbekanta muslimska utropen. En minaret lite langre bort satte igang. Och sist men inte minst - vid 8 satter sig Elias sig upp i sangen(vi sover alla i samma dubbelsang) for att saga nat.
Men det blir inte som det brukar nar man pratar, utan kroppen bojer sig i en bage. Jag inser genast vad som ar ar pa gang och kastar mig, som en dalig kopia av Ravelli, for att radda dig av sangen. Men forsent. Lyckas istallet fa spyor lite har och dar pa vagen fran sangen till toaletten.
Valkommen till Delhi!
måndag 7 januari 2008
Touchdown
Det var en himla ko vid passkontrollen speciellt eftersom vi vantade med att ga av flyget sist. Lite tufft med egen trotthet men allra jobbigast saklart att ta hand om er, trotta, barn.
Lite struligt nar vi skulle av eftersom vi skulle fixa rum. Visade sig vara fiasko att anvanda de kiosker som finns pa flygplatsen. De kandes inte ett dugg palitliga, bara sloa. Vi beslutade att ta en taxi till ett YWCA ur guideboken. Sa vi kopte en pre-paid taxibiljett for att inte bli uppskortade pa summan i alla fall. Verkade bra - till en borjan. Men misstanksamheten sankte sig over baksatet nar det var tva broder som skulle kora och det bytte chaffis efter vaktpassagen ut ur flygplatsen. Mycket trevliga sa klart men efter en stund fragade de: Vad hette hotellet sade ni? Vad ligger det osv. Mycket smart. Vi visade pa kartan, de fragade folk pa gatan och till slut visade de in oss i en liten resebyra. Surprise!! Nu vill de ha provis pa att lura oss till ett annat rum. So det beromda Delhi-scammet i en ny variant vi inte var forberedda pa. Ask them! Sit down. Where you from bla bla bla. F...ing outer space! I'm fine standing! osv kontrade vi. Where is it? Take me there?
De fick kora oss till YWCA med svansen mellan bena. Och vi var riktigt nojda oss mig sjalva saklart!
Men tyvarr fanns det bara rum for en natt dar. Grabbarna vadrade morgonluft men vi hogg utan att tveka. Helt slut i bada kropp och hjarna efter usel somn pa fluget och dalig somn natten innan. Vi fixar nytt i morgon...
Lite struligt nar vi skulle av eftersom vi skulle fixa rum. Visade sig vara fiasko att anvanda de kiosker som finns pa flygplatsen. De kandes inte ett dugg palitliga, bara sloa. Vi beslutade att ta en taxi till ett YWCA ur guideboken. Sa vi kopte en pre-paid taxibiljett for att inte bli uppskortade pa summan i alla fall. Verkade bra - till en borjan. Men misstanksamheten sankte sig over baksatet nar det var tva broder som skulle kora och det bytte chaffis efter vaktpassagen ut ur flygplatsen. Mycket trevliga sa klart men efter en stund fragade de: Vad hette hotellet sade ni? Vad ligger det osv. Mycket smart. Vi visade pa kartan, de fragade folk pa gatan och till slut visade de in oss i en liten resebyra. Surprise!! Nu vill de ha provis pa att lura oss till ett annat rum. So det beromda Delhi-scammet i en ny variant vi inte var forberedda pa. Ask them! Sit down. Where you from bla bla bla. F...ing outer space! I'm fine standing! osv kontrade vi. Where is it? Take me there?
De fick kora oss till YWCA med svansen mellan bena. Och vi var riktigt nojda oss mig sjalva saklart!
Men tyvarr fanns det bara rum for en natt dar. Grabbarna vadrade morgonluft men vi hogg utan att tveka. Helt slut i bada kropp och hjarna efter usel somn pa fluget och dalig somn natten innan. Vi fixar nytt i morgon...
fredag 4 januari 2008
Packade
Testskickat inlägg från mobilen. Packningen nästan klar. Två daypacks, två storryggor, två små till er barn pch en trunk med bl. a välling, blöjor och en potta(!), samt två vagnar...
Teknikens under
Det är inte ofta jag blir imponerad av teknik och dess möjligheter. Men nu har jag blivit det tre gånger på kort tid.
När ni barn läser detta är det är det nog inget att höja ögonbrynen åt men 2008 är allt ännu i sin linda och man kanske behöver en tekniknördig far för att få allt att fungera. Det handlar om NÄTET och dess möjligheter...
Ni kommer nog inte ihåg det men i förra veckan när jag åkte till jobbet ,medan ni låg hemma och sov på jullovet, tycket jag att det var dags att vakna vid 8.30. Satt på 676:an ner mot Stockholm och satte på en gammal slagdänga på stereon hemma. God Morgon med Sweet'n'Chips. Justerade volymen lite lätt uppåt där bland mina medpassagerare för att ni skulle vakna. Vad jag fick höra senare flög mamma upp ur sängen och undrade vad som stod på... Jag säger bara http://www.slimdevices.com/
Igår funderade jag på denna dagbok på nätet. Hur skall ni komma ihåg vårt äventyr? Ni är ju inte så gamla än så lite stöd kan vara på sin plats. Därav idén med en dagbok på nätet. Jag har ju blivit så usel med pennan på senare år. Det ena gav det fjärde och till slut gick det upp för mig att jag kan koppla min mobiltelefon till denna dagbok! Jag lovar er det var ballt 2008! Alltså, jag tar ett kort med mobilen, redigerar en liten rubrik och en liten text och trycker på Skicka. Det tar någon minut men sedan är bilden och texten här! Se nästa inlägg, packade, som är gjord från mobilen hemma i hallen. Jag kan alltså direktuppdatera denna dagbok med en bild och en liten text från mobilen vartän vi är! Skall bli spännande att se om det fungerar från Indien...
Den sista och minst imponerande men ändå. Checkade just in oss på British Airways hemsida. Jag kunde välja och vraka bland platser och i kombination med http://www.seatguru.com visste jag exakt vilka som var bra. Dessutom beställde jag barnpaket till er. Och allt detta kostade inget extra förutom informationen. Men den har tyvärr ingen gett oss. Men det kanske är därför man borde åka charter...
När ni barn läser detta är det är det nog inget att höja ögonbrynen åt men 2008 är allt ännu i sin linda och man kanske behöver en tekniknördig far för att få allt att fungera. Det handlar om NÄTET och dess möjligheter...
Ni kommer nog inte ihåg det men i förra veckan när jag åkte till jobbet ,medan ni låg hemma och sov på jullovet, tycket jag att det var dags att vakna vid 8.30. Satt på 676:an ner mot Stockholm och satte på en gammal slagdänga på stereon hemma. God Morgon med Sweet'n'Chips. Justerade volymen lite lätt uppåt där bland mina medpassagerare för att ni skulle vakna. Vad jag fick höra senare flög mamma upp ur sängen och undrade vad som stod på... Jag säger bara http://www.slimdevices.com/
Igår funderade jag på denna dagbok på nätet. Hur skall ni komma ihåg vårt äventyr? Ni är ju inte så gamla än så lite stöd kan vara på sin plats. Därav idén med en dagbok på nätet. Jag har ju blivit så usel med pennan på senare år. Det ena gav det fjärde och till slut gick det upp för mig att jag kan koppla min mobiltelefon till denna dagbok! Jag lovar er det var ballt 2008! Alltså, jag tar ett kort med mobilen, redigerar en liten rubrik och en liten text och trycker på Skicka. Det tar någon minut men sedan är bilden och texten här! Se nästa inlägg, packade, som är gjord från mobilen hemma i hallen. Jag kan alltså direktuppdatera denna dagbok med en bild och en liten text från mobilen vartän vi är! Skall bli spännande att se om det fungerar från Indien...
Den sista och minst imponerande men ändå. Checkade just in oss på British Airways hemsida. Jag kunde välja och vraka bland platser och i kombination med http://www.seatguru.com visste jag exakt vilka som var bra. Dessutom beställde jag barnpaket till er. Och allt detta kostade inget extra förutom informationen. Men den har tyvärr ingen gett oss. Men det kanske är därför man borde åka charter...
torsdag 3 januari 2008
Snart bär det av...
Nu är det torsdag kväll och vi har lämnat er hos farmor och farfar. Det är nog bäst för alla inblandade. Vi måste städa undan julen här hemma och börja packa på allvar. Det funkar inte att städa när en skall rida på dammsugaren och den andra skall välta ut skurhinken. Det funkar inte att packa en väska när någon annan samtidigt packar ur den. Det går inte att prestera när man är irriterad, frustrerad och arg.
För övrigt går det inte prestera förrän det nästan är försent. Därför har vi satt igång på allvar nu och i morgon blir stora städ- och packdagen och på lördag hämtar vi er i Sollentuna för vidare färd mot Arlanda.
Hur ser planen ut då? Vi lyfter från Arlanda med BA kl 15.05 på lördag med destination London. 20.50 lyfter vi sen mot New Delhi. Tiden är väl vald för att ni hyfsat snart skall somna för natten och att mamma och jag sedan skall kunna äta en mysig(jag menar det verkligen) middag i lugn och ro. Ni kommer sedan att vakna pigga och utvilade efter att sträckt ut er med våra knän som huvudkudde - medan vi pga det intervallsovit fem minuter i timmen de sista fem flygtimmarna. Det är inte första gången...
Och lite huvudvärk.
Det var bättre förr, när ni var mindre, och sov i "basinetten" på väggen...
För övrigt går det inte prestera förrän det nästan är försent. Därför har vi satt igång på allvar nu och i morgon blir stora städ- och packdagen och på lördag hämtar vi er i Sollentuna för vidare färd mot Arlanda.
Hur ser planen ut då? Vi lyfter från Arlanda med BA kl 15.05 på lördag med destination London. 20.50 lyfter vi sen mot New Delhi. Tiden är väl vald för att ni hyfsat snart skall somna för natten och att mamma och jag sedan skall kunna äta en mysig(jag menar det verkligen) middag i lugn och ro. Ni kommer sedan att vakna pigga och utvilade efter att sträckt ut er med våra knän som huvudkudde - medan vi pga det intervallsovit fem minuter i timmen de sista fem flygtimmarna. Det är inte första gången...
Och lite huvudvärk.
Det var bättre förr, när ni var mindre, och sov i "basinetten" på väggen...
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)